Har tränat Zumba med Zoo. Skönt att träna efter en riktig tjockis helg! haha! Ubernice att ha lov kan jag ju säga. Vill aldrig att veckan ska sluta! Igår va jag med Zoo, Kajsa och Sofia. Vi såg på Breaking Dawn och mumsade popcorn. Rätt nice, för sen låg vi och snacka i typ 4 timmar. HAHA, tjejer! Har kollat runt på Youtube, hamnade som vanligt på Ellens sida. Ett ord för att beskriva hennes videos; HAHAHAHAHAH!!

Ellen, every time I think I can't love you more, this shit happens!

Kraam

Andra delen 

Efter mitt lilla erkännande kändes det mycket bättre. Allt föll mer naturligt efter att jag tog upp det.  Då började vi prata om gamla minnen och händelser. Denna gång utan att diskutera och reda ut, utan för att minnas. Och det gjorde mig så extremt lycklig att han fortfarande kommer ihåg.  Okej kanske inte alla händelser… Vid det här laget så satt jag vid mina huvudkuddar och han lite längre ned vid fötterna typ. Jag hade skrattat så högt flera gånger att jag var rädd att min minsta lillebror som antagligen sov vid det här laget skulle vakna.

– Kommer du ihåg den där gången då vi började bråka vid badplatsen..? frågade han undrande.

– mm… vilken av gångerna? Vi skrattade. Jag hade blivit väldigt fnittrig efter att ha pratat om ganska pinsamma händelser ett tag.

– Men den gången i typ juli.

– Aha den gången, svarade jag ironiskt.

– Meh, men du och jag blev verkligen blev skit förbannade för någon småsak som jag verkligen inte kommer ihåg så började Jesper och Mariam också bråka på grund av det. Och ni skulle hämnas…

– Haha va? Nää vilken gång? Min hjärna gick igenom hela den sommaren i ultrarapid.

– Men när du och Mariam fick för er att eh… du vet... haha när ni… haha… Då kom jag ihåg. ”NEEEEJ MEN GUD!! Säg det inte högt!” Jag skrek av skratt ”Fy fan det hade jag glömt haha! Shit vad pinsamt och du KOMMER IHÅG DET! Haha! Ääej men gud det hade jag förträngt.” Jag fnittrade såklart som tusan och han såg på mig och skakade på huvudet medan han flinade stort.      

 – Men vi blev ju faktiskt vänner efter det i alla fall så ”hämnden” fungerade ju, fnittrade jag fram.

– Fast det var ju mest du som fick smällen. Han log retsamt och naglade mig med blicken.

– Vadå smällen? Jag kröp långsamt närmre honom.” Erkänn att du gillade det”, sa jag retsamt. Nu var våra ansikten mindre än 2 decimeter ifrån varandra. Han log. ”Jag skulle antagligen ljuga om jag sa nej… ” Han kollade mig i ögonen och de glittrade som vattenytan en solig sommardag.  Han log svagt med ena mungipan. Något i mig började banka och en varm känsla spred sig i min mage. Han var så nära mig. Nervösa leenden. Våra knän snuddade vid varandra. Adams andedräkt svepte över mitt ansikte. Den luktade mint och varmt. Härligt. Förtrollande. Varför var han så nära mig? Varför kunde jag känna doften av hans andedräkt? Vi bestämde ju för längesen att vi skulle vara bara vänner. OCH INGET MER. Mint. Glittrande vatten och mer mint. Mint och doften av dov parfym. Mint. Mint. Mint. Varför var han i min säng? Varför… varför… Vad fan heter jag nu igen? Brunt mjukt hår under mina händer. Så lent. Mint och glittrande ögon, så nära mig. Mint. Varför ser han på mig på det där sättet? Varför… Mitt hår dras ur sidotofsen. Värme. Mint. Det glittrande försvinner långsamt. Andas. Mint och värme mot mina läppar. En enda stor karusell av känslor.  Jag andas in och nu är allt som existerar smaken av mint.

Jag låg halvt ihop kurad intill honom.  Han lekte med en lång hårslinga och för att retas drog han hårt till den då och då. I gensvar slog jag honom då hårt på axeln. Ganska rättvist. Då skrattade han alltid till och kysste min panna. Så höll vi på ett tag, min tidsuppfattning är inte känt för att vara min starka sida direkt.  Jag hörde hur min lillebror gick upp till övervåningen, satte sig och knäppte på vår TV.  Och hur några gick förbi på gatan utanför. Under hela tiden låg jag så nära honom. Kände varje andetag. Om några timmar skulle han åka tillbaka till andra sidan universum. Bort från mig. Fick ont i hjärtat av bara den tanken. När han drog till i mitt hår nästa gång, slog jag inte till honom. Inte gången efter heller.

– Hallå? Lever du? Skrattade han och drog mega hårt i mina hårtoppar.

– Aje, nä jag är död.  Du drog så hårt att mitt hjärta stannade och alla hjärnceller dog, sa jag ironiskt och låssade hans grepp om mitt hår.

– Tja, det borde inte ha tagit så lång stund. Han flinade stort åt sitt eget skämt. I just gave him a murder glaze, men kunde inte låta bli att le lite åt hans självsäkerhet.  Sedan låg vi bara nära varandra och hade våra tankar på antagligen helt olika ställen. Jag lutade huvudet mot hans axel och andades in doften av trygghet, värme och nytvättade kläder. Han var så fin och den enda som egentligen visste allt om mig. Som förstår mig. Som bryr sig. ”Jag trodde aldrig att du skulle betyda så mycket för mig” viskade jag mot hans hals. Kände hur han svalde. Sedan kramade han min arm. ”Du är söt du” viskade han mot mitt hår. ”Det knäcker mig att du bort så långt borta. Du bor typ på andra sidan jorden” viskade jag tillbaka. Han skrattade

”På andra sidan jorden? Det vet jag inte, men långt är det i alla fall. Fast om jag får tillbringa tiden såhär när jag väl är här kan jag inte klaga…”

”Jag saknar dig så himla mycket” viskade jag så tyst med gråten i halsen att jag undrar ifall han verkligen hörde mig. Oavsett fortsatte han att babbla på. ”… men även fast vi är långt ifrån varandra i mellan åt, så jag tänker på dig ändå varje dag. På hur underbart knäpp du är. Jag menar du är helt psycho!!”  Han skrattade högt och drog mig ned under honom.

”Jag är inte psycho”, sa jag trotsigt.

”Du är rätt psycho” mumlade han leende samtidigt som han lindade in sina fingrar med mina. Återigen var han så nära mig. För nära? Njeä. För långt bort? Alltid för långt bort! Jag kände hur mina kinder blev rosaaktiga och hela jag blev varm av nervositet och något annat. Längtan?

”Jag älskar när du rodnar ” han strök några fingrar över min vänstra kind.

”Jag rodnar inte” mumlande jag irriterat tillbaka och försökte vrida bort huvudet från honom.

”Nähä okej, du burkar ju liksom alltid se ut såhär, eller?” skrattade han.

”Kanske det, jag gillar ju rosa...” fick jag fram. Klämkäckt. Varför, varför åh varför var jag tvungen att bli generad just nu? Adam flinade bara åt mig och fortsatte att stryka sina fingertoppar över min kind. Mitt hår låg utspritt över hela kudden och mitt ena vita linneband hade åkt ned en aning över axeln. Jag ville dra upp det men vågade inte låssa våra hopflätade händer. Hans hand lämnade min kind och följde ena sidan av min hals ned till nyckelbenet.  Där smekte hans fingrar mitt vänstra nyckelben fram och tillbaka några gånger. Jag kunde inte låta bli att skälva till och hans rörelse stelnade innan ett retsamt litet leende drog i ena mungipan. Trots det dunkla mörkret kunde jag se att hans ögon glittrade. Hans blick mötte min.

”Vad tänker du på?” frågade han lite halvhjärtat.

”Dig”

Såhär blev den andra delen, det kommer iaf en del till (HAHAHA) så jag har lite mer att skriva.

Kraam 

Oh my, Oh my, Alison DiLaurentis!
The truth won't stayed burried forever

Kraam

Varför är det fyra jävla grader ute? Varför satte jag inte på värmen innan jag gick och la mig? Jo för att jag stängde av den istället. Åh innre monologer ♥ Lucy Hale har förövrigt äntligen upptäckt att Ian Hardings tunga har en egen Twitter. Nu väntar vi bara på att hon ska upptäcka att hennes egen också har fått en. Livet på Twitter är helt normalt. Dagen har spenderats med datorn men nu ska jag sätta lite minnen till detta datum. Kan börja med att Sophie är här och berättar om vad som egentligen hände igår. Haha ångeestsamtaaal numer 1!

haha här är mina babes, innan alla blev så baaad ;) höhö!

Kraam

Tjänare folket!

Jag är allmänt forever alone ikväll så därför har jag skrivit lite, eller, skrivit vidare på något jag började skriva på runt sportlovet. Haha ;) Absolut inte det bästa från mig men det är skönt att bara få skriva av sina tankar och känslor imellanåt. Det kommer en fortsättning och kommentara gärna vad ni tycker! Uppskattar det ♥

Första delen 

Jag hörde mina småbröder tjafsa i rummet bredvid mig. Deras gälla irriterade röster tjöt genom väggarna. Mina föräldrar var på bio tillsammans så det var bara vi barn hemma. Jag och Oliver hade lovat att passa Christopher hela kvällen. Något som hade visat sig att inte vara den bästa idén. Dock eftersom de satt i Olivers rum och spelade datorspel kunde jag vara för mig själv första gången på hela kvällen. Min svarta laptop var placerad på mitt skrivbord och utgav ett högt surrande när jag tryckte på on knappen. Medans datorn surrade vidare tände jag min lampa vid fönstret så jag inte skulle befinna mig i totalt mörker. Jag satte på lite musik och automatiskt skrev jag facebook i sökraden och slog enter. Som vanlig hade jag någon enstaka händelse som jag klickade på och läste lite statusar. Inte så jätte roligt precis. Jag skulle just logga ut när det hördes ett blipp. Det var chatt ljudet. Min första tanke var att jag blev glad för att någon hade skrivit till mig, så att jag inte var helt forever alone.  När jag såg vem det väl var kände jag hur lyckan spred sig i kroppen. Det var Adam.

– Hej snygging

Jag log. Det var i princip standard öppnings frasen till alla våra konversationer.

– Tja heting, skrev jag tillbaka

– läget?

– bra sj?

– det e nice, svarade han

– vad bra då

– värst vad du vad pratsam då

– jag var tills du började prata med mig, skrev jag medans jag log.

– hon langar dissen

Jag började skratta. Vår relation går ganska mycket ut på att vi är dryga och allmänt otrevliga mot varandra.

– händer på lovet dåra? Skrev han efter ett tag

– inget särskilt

– nice då kan du hänga med mig!

– haha såklart

– okej jag kommer över då!

– haha key ses vid midnatt

– nej jag kommer över till dig

– jaa? Jag möter dig vid norrköping haha! (Adam bor i princip på andra sidan Sverige, så jag trodde han drev med mig)

– Åh herre. Jag kommer över till dig NU, okej?

– men jaaa tagga ner XD

– men du fattar ju inte! Som vanligt då… (jag förstod verkligen inte)

– fattar vad Adam?

– Jag e i Stockholm över lovet men åker hem imorgon vid 8-9 typ och undrar iaf du vill träffa mig din feta nöt ♥
 

Jag satt i flera minuter och kunde inte fatta att han verkligen var här! Vi bestämde att han skulle komma över direkt. Oliver passade ju ändå Christopher så då behövdes ju inte jag. Det tog max 20 minuter innan jag såg honom gå in på framsidan. Jag bokstavligen slet upp dörren innan han ens kommit upp på upphöjningen och så kramade jag honom så hårt jag kunde. ( Med tanke på att jag inte är så stark så var det antagligen inte så värst hårt) När jag tillsist släppte taget kollade han på mig och log sitt retsamma leende som jag hat- älskar.

– Kul att se dig också. Hans ögon glittrade när han sa det och jag kunde inte låta bli att skratta något slags nervöst skratt. När började jag bli nervös runt honom? Jag tror han hörde det nervös/ falska skrattet och kollade bara på mig medans han tog av sin svara jacka.

– Du ser ut att må bra sa han och tog av sig ena skon.

– ”Jagantarattjagmårbra. Sa jag en aningens för snabbt. Du ser också bra ut. Asså att må bra. Du ser ju bra ut också men asså jag menade må bra inte för att jag inte tycker att du inte… ”jag avslutade meningen och han flinade stort. okej nu blev det pinsamt…

– haha du har förändrats sedan sist sa han och log retsammare

– Ledsen kan inte hjälpa att jag är en transformers...

Han började skratta ”Jag tar tillbaka det, jag borde sagt; du har i alla fall INTE förändrats”, han log och gick närmare mig.

– Inte du heller. Jo du har blivit längre! Insåg jag när han stod så när mig.

– Jag vet, jag tar växt piller… sa han och log.

– Varför då? Det är ju jätte onödigt och det kostar massa pen… du driver med mig eller hur! Shiit vilken humor du har asså! ha ha.. Han skrattade och slog mig på axeln.

– Ska vi stå här i hallen hela kvällen eller vad hade du tänkt?

Jag satt på skrivbordsstolen och han i min säng. Så hade vi suttit ett tag och snackat om skolan och om kompisar och familjen osv. Vanligt kallprat. Trots att han var min bästa vän så kände jag att det fanns en stelhet mellan oss som inte brukade vara där.

– Adam? Jag måste verkligen erkänna en sak.

– Okej, behöver jag hämta näsdukar nu?

– Käften och lyssna bara innan jag inser att detta är superkorkat att berätta. Eh asså.... jag är eh jättenervösjustnuochjagharingenaning om varför och detkännssuperkonstigtfördet brukar ju intvarasåattdetärsteltmellanoss… så jag vet inte vad jag ska göra åt det för jag vet inte vad jag ska göra....

– haha vänta va?! DU är jätte nervös för att träffa mig? Jag nickade fåraktigt. ”Vad tror du JAG är då?”

- ”Va?” Menade han allvar?

– Kommer du ihåg vårt senaste möte eller har du förträngt det helt? Senast jag träffat honom var dagen då hans
familj skulle åka till sitt nya hus. Då hade han i och för sig kysst mig inför hela sin familj och alla våra vänner som var med. ”Om det är nervöst för någon så är det väll i alla fall för mig dummer!”

– Okej ska vi säga ett ingen behöver vara nervös för vi är ju ändå bästa kompisar, Sa jag och satte mig bredvid honom i sängen.

– Bästa kompisar? Det låter som vi är två små tjejer, skrattade han fram.

– Vänta va? Så du är INTE en liten blond tjej?

– Tung comeback.

Hahah kanske lite svårt att förstå skämten då de är ganska mycket internt, höhöh ♥

Kärlek till er

JAG VET VEM A ÄR I PLL! (haha typ 1 vecka efter alla andra) OMG OMG OMG JAG KUNDE INTE ANDAS NÄR JAG FICK REDAN PÅ VEM DET VAAAR!!!! Shit kan inte andas fortfarande... EMOTIONALLY UNSTABLE BECAUSE OF PRETTY LITTLE LIARS... Eh JA! Och nej, kära värld, jag vet inte när jag kommer släppa Pretty Little Liars-finalen. Kanske aldrig. Förlåt!

JAAAAAAAAAA! ♥

Shay, visade sin starkaste insatts i serien, typ nånsin! ♥

Oh Herre Gud, kommer aldrig kunna släppa det här...

Kraam

Jaha, Långfredag då. Vid frukostbordet fick men den årliga förklaringen av denna dag. Att man inte ska ha roligt och bara sitta stilla. Så kommer antagligen min dag att se ut eftersom INGEN SVARAR PÅ MINA MEDDELANDEN!! Sjukt irriterande då jag ser att alla är inne... Igår var jag med Zoo. Vi gick till hennes kompis som satt och umgicks(!!) haha, eller typ. Vi gick tillbaka till henne vid 11 då jag sommnade direkt i Zoo's säng. HAHA, hade en jobbig dag igår med blodprov och grejs. Dock var jag superduktig och bara grät lite grand. Fick 2 örhängen i belöning av mamsi. Nu sitter jag och äter godis som jag fick av min fina bästy. Tack för att du försöker göda mig till en vattenbuffalo ♥

Kraam

Åh vad jag saknar denna underbara sommar, typ det bästa som har hänt mig! Kärlek ♥ Plus ett stort grattis till Annie som blir 17 år idag!

Kraam