Malin

10 oktober 2014 20:46

Heej Elin!

Vad bra du verkar ha det! Helt fantastiskt att du hittat så härliga vänner som du kan ha så kul med där! Det är ganska häftigt egentligen, att man kan åka någon annanstans i världen och ändå få kompisar där.

Nu tänker jag skicka lite svar till dig! Egentligen skickade jag det redan för typ en vecka sedan, men PRECIS samma sekund som jag tryckte på skicka kommentar så slutade internet fungera. Så allt jag hade skrivit försvann. Haha så jobbigt, att sånt alltid ska hända! Men nu är jag i kyrkan som hjälpledare på fredax, vi kör Fångarna på Furuhöjden, och ibland får jag vänta länge på att någon ska komma till min cell så då hinner jag skriva lite! :) Det kan dock hända att jag skickar flera kortare kommentarer. Vi får se. :)

Ååh din student låter så rolig! Ser fram emot min lite mer nu efter att ha läst om din. Haha börjar faktiskt bli skoltrött, har bara orkar jobba nåt alls på typ tre av veckans sju lektioner! Men jag gillar att gå i skolan också, inte behöva planera själv bad jag ska göra om dagarna och hur jag ska få ihop pengar, haha!

Markus och jag tog slut i superkort sammanfattning för att han slutade älska mig så han gjorde slut. Men en längre version är att han har världens sämsta självbild, verkligen så han mååånga gånger har velat ta livet av sig och några gånger nästan försökt, bara för att han tror att världen skulle vara bättre utan honom, och att han bara stör alla. Så han är inte riktigt mogen för ett förhållande. Han älskar uppmärksamhet, för den får ju honom att känna sig lite uppskattad, så han småflirtar gärna med tjejer för att få deras uppmärksamhet. (Nu låter han värre än han är - han är verkligen världens bästa och jag älskar honom så otroligt mycket - men just med tjejer har han svårt att hålla sig till bara en. Typ. Annars så, är han världens bästa!) Så tillslut gick det inte mer bara.
Nu har vi dock en mycket bättre relation med varandra igen, vi är verkligen bästa vänner. Eller de senaste veckorna har vi varit lite off, men annars så, haha! Jag tror jag vill ha honom tillbaka - och jag VET att jag vill gifta mig med honom och dela mitt liv med honom - men han måste kunna uppskatta mig och jag måste få vara hans enda isåfall. :)

Den andra killen, haha, heter Hampus. Han är tre år äldre än mig, är en av Markus närmsta vänner (men Markus tycker att det är helt okej ifall vi skulle bli tillsammans), och vi har väldigt många gemensamma intressen/obsessions. Les Miserables, till exempel!
Han är otroligt genomgod, äkta och bara en så bra människa, så jag ser verkligen upp till honom. Men jag känner inte mer än vänskap för honom, har jag insett nu. Han är borta (i typ Linköping tror jag) ett år nu, han går på bibelskola där, så vi smsar bara. Han berättade i somras att han har gillat mig i typ två år, eller nåt, så jag gissar att han och Markus fick upp ögonen för mig ungefär samtidigt. Men jag har ju bara haft ögon för Markus hela denna tid, förutom typ när Markus har behandlat mig riktigt dåligt eller börjat gilla andra tjejer. De gångerna har jag längtat efter det stabima förhållande som jag troligtvis kunnat få med Hampus.
Men, som sagt, han känns inte rätt. (Han är inte Markus.) Jag hoppas vi klarar av att bara vara vänner ändå, efter allt detta.

Nu skickar jag denna kommentar så får vi se när nästa del kommer! :)
Kram och ha det bra! 😚